Feldenkrais och skidåkning

Tänk att en helg denna vinter få åka skidor på hemmaplan. Det har inte blivit så ofta de senaste vintrarna.

Jag var i Ramundberget för ett par veckor sen. Där tog det ett par dagar att komma igång. Sen var känslan och rytmen där och det vara njutning.

Det som fascinerar mig är att fast skidåkningen mest koncentrerats till en vecka i fjällen de senaste åren har jag minst lika bra skidteknik idag eller snarare bättre än förr. (Jag har så många år på nacken nu att jag kan börja tala om förr.)

Jag vill påstå att det beror på Feldenkrais. Alla de timmar jag har legat på golvet och gjort ATM-er  och verkligen lärt känna min kropp och hur den fungerar. Alla de FI-er jag själv fått genom åren. Och sen förmågan att använda den kunskapen i andra aktiviteter.
En övning behöver inte specifikt likna den aktivitet man vill förbättra för att göra nytta.

Det är känsla att känna rotationen från bröstkorg och bäcken ge kraft till benen, att känna stödet från armar-stavar ner i skulderblad och rygg t ex. Och eftersträva flytet i åkningen.

Tillbaka till Öijared som i lördags morse hade fina längdspår som jag inte kunde motstå.
Hade tänkt åka 1 mil, kanske något mer, men det var så härligt väder att jag inte hade lust att åka hem, så jag bara fortsatte.

Varför inte en ”tjejvasa” på hemmaplan. Det är ingen omöjlig tanke när det kommer till mig.

Men det finns en viktig skillnad på riktig ”tjejvasa” och på den dryga sådan jag gjorde. I Dalarna finns vätskekontroller och blåbärssoppa. Tänk så gott det hade varit.
5 dl vatten räcker inte riktigt.

Jag hade i princip åkt klart, ganska mör av vätskebrist, när jag träffade en gammal vän som sa: ”Hade jag vetat att du skulle åka så långt hade jag stått längs spåret med blåbärssoppa och kaffe.”
Tänk vad man kan missa nära får spontana idéer.

Blåbären väntade hemma. Så gott.

Men något annat väntade också. Kroppen var rätt mör, musklerna rätt korta och jag hade inte lust att vakna på söndag morgon med en massa träningsvärk.

Det blev Feldenkrais förstås. 1 timme på golvet med underbara övningar. Och känna hur musklerna blev längre och kontakten mot golvet blev allt bättre.
Feldenkrais har en fantastisk förmåga att skapa balans mellan musklernas böjare och sträckare, vilket återger musklerna dess längd.
Effektivt och skonsamt.

Resten av dagen gick i lättjans tecken. Återhämtning kallas det visst.